Vår egen snajdare går på bal!

Axl slutar nian och skall gå på bal. Det krävs kostym, skjorta och slips. Axls första kostym men
inte hans sista. Stilig som fan. Ja, kanske inte skorna som råkar vara mina gamla DocMartin.

Nu vet vi inte hur balen blev för Axl är som alltid fåordig. Men jag har noterat att Axl är lite sorgsen
över att denna period i hans liv är över. I höst börjar gymnasiet med nya kompisar med de flesta
gamla kompisar kommer att finns kvar i handbollslaget. Go for it Axl!

Grabbarna i smöret

När fotbollskillar skall gå på maskeraddisco så slutar det med att de klär ut sig till just fotbollskillar. 

Hur fantasilöst kan det bli? Och hur många andra killar var utklädda till fotbollsspelare?

Nu ser det ju inte precis ut som om Leo och Felix är ledsna för det och det var de inte. När de kom hem så verkade det som om de haft en toppenkväll på dansgolvet och i äppeljuicebaren.

Notera nöjda miner, notera flickans arm runt Leos hals och notera Felix hårdrocksgest-helrätt!

Tjejerna drar i min lilla kille. Vet inte riktigt vad jag tycker om det.

Unga mammor med ungar

Det var öppet hus på Leo och Felicias skola. Jag cyklade ner och tänkte att jag börjar med Leo och sedan går han och jag tillsammans upp till Flisan. Så blev det inte. Felicia fick syn på mig på skolgården och med tårar i ögonen skrek hon allt vad orkade - PAAAAPPA!.

Det var bara och hämta henne och för säkerhets skull så hakade hennes kompis Cecilia på också. Leo var nöjd med att vi var så många som kom. Vi drack saft, kollade i Leos pärmar på vad han gjort under året. Därefter gick vi upp till Felicia och Cecilias förskola , drack saft och kollade vad de hade haft för sig. Jag hade tagit med mig Festis och galiamelon. När Cecilias pappa kom så gick vi tillsammans upp på Kanonberget och fikade. Runt omkring oss smög kapten Rödskägg till tjejernas förtjusning.

Leo är bra och underhållande med tjejerna.

Hemma hos oss så började de traditionella barnlekarna och om det här inte är genetiskt så vet jag inte vad. Felicia har aldrig sprungit runt och skrikit Pang! Men det har både Axl och Leo gjort i väldigt tidig ålder och det har inte något med miljön att göra. Jag tänker inte ge mig in i någon diskussion om könsmönster och jag är inte tillräckligt påläst för att kunna avgöra vad som är vad men märkligt är det.

Två unga mammor med sina ungar

Både hade direkt åkt dit för barnmisshandel om det varit i det verkliga livet

Speciellt när man krockar ungarnas huvuden med varandra

Dagisinvigning

Vimmelfotograf Mattias. På bilden syns Flisan med sina dagiskompisar Zack och Cecilia samt Leo och Zacks mamma.

Det nya dagiset är invigt med tårta och saft. Nu var det nog inga föräldrar som klagade på gamla heller men om de gjorde det så var det nog den tråkiga asfaltgården det gnälldes över.

Det nya är hypermodernt och känns genomtänkt. Gården utanför har både gräs, grus, klätterträd och parklek. Tipp topp helt enkelt.

Om nu någon undrar, angående rubriken, om jag inte kan skilja på dagis och förskola så kan jag det och vet att det är en förskola - men som jag kallar dagis - av gammal vana.

Den blomstertid nu kommer...

Så här har man själv stått med vattenkammat hår, en skjorta som skavde och en längtan att komma ur finkläderna och ta sommaren i besittning. Det var alltid solsken och medan orgeln malde på med psalmen "Den blomstertid nu kommer..." så hade man den där underbara känslan av att ett sommarlov långt som en evighet låg framför en. Nu vet ju vi som vuxna att sommaren försvinner i ett ögonblick och bara lämnar efter sig några korta minnen av en midsommarstång och några hopp från en badbrygga. Men för Axls del så hoppas jag att han är uppfylld av den där obeskrivliga känslan av total frihet i evighet. Amen.

Om ni tycker att Axl ser besvärad ut så stämmer det. Han sa till Cecilia att inga föräldrar skulle komma men sånt stoppar inte Cecilia som ville medverka på Axls stora dag. När de kom till skolan så var det så klart en massa föräldrar där. Det här var sista året för Axl på den här skolan. Nästa skola är stor, så stor och kanske lite skrämmande för oss föräldrar. Vi tror det går bra. Axl gick ut sin sista årskull med toppbetyg.

Det var skolavslutning på andra håll också. Leo och Flisans skola tog som vanligt fram det tunga artilleriet, sång och show in mass. Lärarna drog några bejublade slagdängor, solen sken och det var precis så bra som en skolavslutning skall vara i Astrid Lindgren-land.

Sommartider hej hej!

Är inte det här själva sinnesbilden av sommaren. T om Coka Cola flaskan ingår som ett naturligt element i hur det skall vara. I torsdag stack jag och fyra andra föräldrar i väg med 21 trettonåringar på klassresa. Hur skulle det bli? Ingen visste. Vädret var på topp, sol, blå himmel, ett hus invid en liten insjö, badbrygga, två roddbåtar, en jolle och en kanot. Det kunde liksom inte gå fel.

Platsen hette Veskijärve och visste man inte bättre så skulle man kunna tro att vi befann oss i Tornedalen och inte ute i ingenting någonstans mellan Järna och Gnesta. Väl där så fanns det estniska flaggor både här och där och då gick det att gissa sig till hur det låg till. Båtflyktingar från Estland som dök upp här 1945 och raskt bildade en förening. Därefter byggde de upp det här sommarstället.

21 trettonåringar på en badbrygga. Ni kan nog lätt föreställa er kaoset.

Axl tar premiärdoppet ivrigt påhejad av Niklas.

Hamburgare och läsk är aldrig fel. Vi hade köpt med oss chips, popcorn och salta pinnar men kidsen hade så mycket eget godis med sig att de var helt ointresserade av vårt.

Två roddbåtar, en jolle och en kanot. En helt ok uppställning om man vill leka sjöslag på en insjö. Vilket de här kidsen gärna gjorde.

Otaliga slagskepp fick bogseras in för tömning.

På kvällen infann sig en stunds frist innan nattens orgie i godis, chips, spökhistorier, nattliga bad och båtturer drog igång. För Axls del resulterade det i femton minuters sömn på hela natten. Han var inte ensam. Det var många som gick omkring som zombies i solen dagen efter. För oss föräldrar var det inte så mycket bättre. Det intensiva och höga nattlivet gjorde att vi mer fick lyssna till barnens höga nattliga skrik än till varandras snarkningar. Och lika bra var väl det:)

Men på det stora hela så tror jag att det var en osedvanligt lyckad klassresa.

Inspi(red)

För dig som berömmer dig själv med att vara allmänbildad och tror att du har koll på världen. För dig som tror att unga svenskar med hög utbildningsnivå och akademiska meriter kan rädda Sveriges framtid. För dig som ännu inte upptäckt den grundläggande förändring som skett på alla nivåer i alla samhällen världen över och undrar vad ekvationen Idé=P (k+i) står för.

För er rekommenderar jag starkt att klicka på länkarna nedan.

Det är del 1 och 2 av en föreläsning som garanterat är bättre underhållning än allt som visas på TV i kväll. Många av er har så klart redan sett klippen men för er andra kan jag säga att horrorfaktorn är hög. Klicka och njut av vår bottenlösa okunskap om exakt hälften av världen och fråga dig inte sedan ”hur blev det så här?” utan ”Vad gör vi nu?”

Det gör skolminister Jan Björklund som sitter i publiken. Notera hans nervösa skratt när sanningen börjar gå upp för honom.

Del 1

http://www.youtube.com/watch?v=yH6-ihF2E48

Del 2

http://www.youtube.com/watch?v=ohHNONAbheE&feature=related

Tuffa killar läser poesi!

Sådana här texter förgyller just nu den yngre av våra idrottshjältars kvällar. En dikt per kväll att läsa och en dikt per vecka att skriva. Festina Lente har dragit i gång igen

Dikten han valde just denna kväll är en sådan pekoral att jag nästan började gråta av att något kan vara så direkt uruselt. Själv gillar jag poesi även om det inte händer så ofta att jag läser dikter längre. Annars är Bruno K Öijer en favorit och jag har mer eller mindre alla hans verk i bokhyllan. Där står de sedan tio år tillbaka och samlar damm. Men att höra Bruno läsa live är stort. Vid en uppläsning för typ 15 år sedan var han så paranoid att han anställde en stor och elak kompis till mig som livvakt. Frågan är bara - vem vill döda en stackars poet?

I vilket fall som helst så anser jag att han är väl värd sin konstnärslön flera gånger om.

Tillbaka till pekoralen ovan. Vem har skrivit den och varför. Det känns som om det är en tjej i yngre tonåren som är olyckligt kär. Skriver olyckliga tonåringar dikter idag ? Eller bloggar och twittrar de i stället om förlorad kärlek. Vem vet? Inte jag i alla fall. Tillbaka till vår yngre idrottshjälte som brottas med rimmen och undrar vad ordet "lama" betyder.

När han läst dikten skall han skriva av den. Det är den jobbiga biten. jag försöker förklara för honom hur jobbigt det skulle vara om han inte skulle skriva av utan skriva fritt och nytt. Han håller inte med utan diktar snabbt och enkelt:

skorpa, skorpa god

skorpa, skorpa gul

skorpa, skorpa randig

skorpa, skorpa smulig

skorpa

Leo Poeten

Det är fritt att tolka den efter eget huvud. Är den bättre eller sämre i jämförelse med kärleksolyckan ovan?

Det står fritt att rösta genom att skriva en kommentar.

Festina Lente

På söndagkvällen kan det se ut så här, när båda boysen med viss framgång skjutit upp det oundvikliga tillräckligt länge. Axl har lyckats flytta fram hela veckans läxläsning till denna kväll. Bra jobbat!

Leo kämpar på med att utveckla sitt språk. På Leos skola kallar man just den här kursen för Festina Lente, därav den något kryptiska rubriken. Det är roligt att få hjälpa till och vara Leos coach. Vi skyndar långsamt. Leo är nu inne på bok nummer två, han har löst bokstavskoden och nu funkar det bra.

Det är kul att hjälpa Axl också men svårare. Jag kan räkna ut de tal han arbetar med – men jag gör det annorlunda. Axls sätt att räkna kräver att man ställer upp talen på ett helt annat sätt än vad jag lärde mig när jag gick i skolan. Men oavsett uppställning så får vi oftast samma slutresultat och det är alltid det som räknas. Ni som inte vet vad Festina Lente betyder, får göra precis som jag gjorde, goggla på det. Båda boysen har egna rum med egna skrivbord men föredrar ändå att sitta vid köksbordet.