Triss i handbollsspelare

Årets Eken Cup bjöd på både sol och regn. Som vanligt är det en folkfest och en seger för både bredd och spets. En av de finare turneringar jag vet, oavsett sport. Vi hade tre lag vi försökte följa så gott det gick, Axl, Leo och Grim. Schemat var späckat och det var omöjligt att hinna med allt.

Axls lag gick obesegrade genom slutspelet. De fick lyxen att spela på konstgräs vilket är till stor fördel för ett spelande lag som Axls. Där går det faktiskt att studsa bollen vilket inte fungerar på Gubbängfältets tuviga och gropiga naturgräs. Vinsten gjorde att de direkt gick till kvartsfinal. Laget de mötte kom från Finland och matchen blev en mycket lerig historia. Regnet hade skapat en fin lervälling av gräsmatten och det gynnade inte Axls lag. De förlorade med ett mål. Min gissning är att på konstgräs så hade de i stället vunnit med några bollar.

Efter Axl gruppspel gick vi för att kolla in Grim som är herrjunior. Vid sidan av planen hade ledighetskommitén bänkat sig.

Grims lag vann övertygande mot AIK och Grim själv visade stundtals varför Stockholms storklubbar velat och vill värva honom.

Grim har spelat många Eken Cup-tävlingar och varit i final en gång tidigare. Den gången slutade det med förlust. Den här året gick hans lag återigen till final och...

...nu fick han vara med och vinna. Tyvärr missade vi finalmatchen men ett stort grattis.

Plötsligt mitt i allt matchande dök Leos gamla (nu är hon inte gammal) förskolefröken upp. Enkom för att se Leo spela. Ulrika som hon heter är enligt vår uppfattning världens bästa förskolepedagog. Jag blir alltid glad när jag träffar henne och sådana människor måste man vara rädd om.

Så då var det Leo kvar. Svår grupp med svårt motstånd och hårt spel.

I åttondelsfinalen mötte Leos lag ett Vallentuna som blev deras fall. Oerhört jämnt men inte ett dugg rättvist om ni frågar mig. Oavgjort vid full tid och ett golden goal som avgjorde saken. Leo var mer än upprörd. Coachen som för dagen hette Felicia försökte trösta Leo. Leo hävdade att han ville slå domaren varvid Felicia säger - Du och jag Leo och ett basebollslagträ!

Årets Eken är slut men det blir fler tillfällen.

Och vi handbollsföräldrar vandrar bort mot nya uppdrag.