Mästerskapet för åttaåringar

Full fart framåt

I helgen gick den av stapeln. 02-mästerskapet i fotboll. Det var Sköndal som bjöd in till den mest högkvalitativa turnering som de här grabbarna någonsin deltagit i. Två grupper med bra motstånd där ettan och tvåan från vardera grupp gick vidare till semifinal. Leos lag är fortfarande noviser när det gäller att spela sjumanna på stor plan. Innan turneringen hade de haft ett fåtal träningar på sjumanna. Vissa av de andra lagen hade spelat en hel säsong med den uppställningen och det visade sig att vi hade en del att lära - men inte från alla lagen.

Hela laget springer fram för att ta emot publikens jubel!

Första matchen spelades mot Sköndal som vi slog (kanske inte helt rättvist har jag fått berättat för mig) Nästa match stod Djurgårdens utvecklingslag för motståndet. Oavgjort med mersmak. Inte heller den matchen såg bloggaren men jag fick berättat för mig att vi var det bättre laget och borde vunnit med några mål. Tredje matchen bjöd Hammarbys utvecklingslag upp oss till dans. Den matchen såg jag. Roligt var att vi föräldrar innan matchen hörde hur föräldrarna till bajenkillarna prata sinsemellan om att nu skulle det bli plättlätt. Tji fick dom. Även denna match slutade oavgjord. Vi hamnade på andra plats i gruppen och gick vidare till semi.

Inställningen var det inget fel på

Där stod förmodligen Stockholms bästa 02-lag för motståndet. Brommapojkarnas utvecklingslag. Åtta grabbar handplockade från ett urval på ca 350 pojkar. Var det skillnad. Ja, det var skillnad. Stor skillnad. Organisatoriskt var de flera klasser bättre än oss. De visste exakt var det skulle stå, vilka löpvägar det skulle ta och var och när passen skulle slås. Lika tydligt var det att Leos lag bär på ett rejält krigarhjärta. Alla kämpade kopiöst. Slet och sprang till sista blodsdroppen. Matchen slutade två mot ett med fördel BP. (Senare i finalen slog BP Bajen med 4-1.)

Ännu fler medaljer till samlingarna

Men våra killar sålde sig dyrt och de skall ha en stor eloge för en så fint genomförd turnering. Inget av de lag som vi mötte ligger långt före oss i utvecklingen, förutom BP. Jag tror att när vi tränat och spelat ett antal matcher på sjumanna så kommer passningspel och allt det andra att sätta sig. Det finns så mycket talang och vilja i laget att det bara kan gå framåt. Och just nu kan vi bara konstatera att det lag Leo spelar i tillhör ett av de allra bästa i hela Tjockhult och det är inte dåligt av ett kvartersgäng.

Trötta men glada krigare.

Nu är säsongen snart över och de behövs nog en liten paus för att samla kraft inför nästa. Vinterträningen står inför dörren och handbollsserien har kört igång. Är det inte den ena bollen så är det den andra.