Felicia fyller år och fyller på sitt leksaksförråd!

Felicia var mycket nöjd med ballongarrangemanget på ytterdörren. Efter kalaset så sa hon till mig att hon ville spara ballongerna tills hon fyllde fem år.

Det är en digital värld. När jag var ung så var bilder värdefullt. Själv stod i ett mörkrum och försökte få fram bra bilder. Filmen till ens instamatic var dyr för att inte tala om framkallningen. Man tog inte många foton i onödan.  Bilderna sparades i vad som kallades fotoalbum - men det var på den tiden det. Nu finns det en kamera i allt som innehåller elektronik och vi tar bilder i tid och otid.

Cecilia skär upp födelsedagstårtan. Milou hugger in och Mattias kollar att allt går rätt till.

De tres gäng. Obegripligt att Felicia redan är fyra år. Jag tänker inte fråga mig vart åren tar vägen. Det räcker gott och väl att de gör det.

Bilderna säger ingenting om ljudnivån. Lå oss säga att den var HÖG

Den här är ett bra exempel på en bild som ljuger. Det var aldrig så här lugnt.

Mormor hade med sig Dante som lyckades med lite av varje som att tugga i sig en av våra trädgårdsstolar. Alldeles speciellt glad är jag över att Maria dök upp som den enda från min familj.

Det var en fin dag i september. Vi hade inte räknat med att det gick att sitta ute men det gick.

Vi som hakade på idag var Mattias, Linn, Milou, Zack, Maria, Pelle, Cecilia B, morfar Staffan, mormor June, kusin Maria åsså Jörgen, Cecilia R, Axl, Leo å så klart Flisan.

Felicias födelsedag kan sammanfattas i två ord: Barbie och bajs. Dockhuset skulle byggas och pruttkudden skulle just pruttas. Grattis Felicia på din födelsdagsfest. Hip, hip, hurra!

Fiskefänge på Gålö

Kolla läget, flytvästar på alla barn men inte på de vuxna. Betyder det att vuxna inte kan ramla i vattnet?

Pelle var ungefär lika förvånad som jag över att skola och förskola hade planeringsdag och var stängt. Men han hade en toppenidé. Vi drar ut till Gålö och fiskar. Sagt och gjort: bil ut till Gålö och Skälåker

och ner i Pelles båt. Pelle visste en fin ö vi kunde åka till inte långt bort.

Så här glada var tjejerna när Pelle drog i gång stora motorn.

När Flisan vaknade på morgonen var hon inte helt pigg på det där med båt. Ändå hade hon varit ut tidigare med Cecilia och hennes familj. Hon tjatade om att hon skulle sitta i mitt knä osv. Men när vi väl träffade Cecilia och kom i båten så var det där lite läskiga helt glömt och allt var liksom roligt.

Nu har Leo fiskat några gånger och det är dags att han får något för ännu så länge har det varit resultatlöst.

 Leo gillar att fiska, här testar vi lite trolling, dvs man låtet draget släpa efter båten. Annars var fiskelyckan återigen dålig. Pelle tröstade Leo med att nästa gång lämnar vi tjejerna hemma och bara åker ut för fiska. Dvs vi killar...

Ingen av barnen åt av korven.

 Vi fick fart på en riktig bra brasa utan tändvätska och annat. Det var länge sedan som jag gjorde upp en eld som inte baserade sig på grillkol. Kolla vad fint Felicia håller sin grillpinne.

Leo styrde båten som om han inte gjort annat men han var lite nervös innan. Pelle fick övertala Leo lite för att han skulle våga ta plats som bakom ratten.

Två mils cykling och en aborist

På årets kanske sista sommardag gjorde vi en cykelutflykt. Två mil blev det allt som allt. Till större delen på cykelbana och asfalt men också någon kilometer mer eller mindre rätt ut i terrängen. Alla klarade av det bra.

Efter 14 kilometer stannade vi upp och badade. Det här kan ha varit årets sista dopp. Vi får se.

När vi kom hem hjälpte Sonia, vår aborist, oss att tukta till äppelträdet.

- Max 30% får vi ta bort, sa hon annars kan trädet dö.

När vi klara så hade nog 60% klippts och sågats bort. Vi får se om det klarar sig men snyggt blev det. Vi avslutade med grillat kött, grönsaker, aioli och vin.

Vi är invaderade av syrsor. Hur gröna och stora som helst. De ser inte verkliga ut. Mer som om de vuxit upp i närheten av Tjernobyl.

Axl är i Norge och spelar handboll. När jag senare på kvällen pratade med honom via telefon berättade han nöjt att de gått vidare från gruppspelet och skulle möta Norges bästa lag i hans ålderklass i morgon

Kulhelgen

Det har varit kulhelg. Dvs hela klubben åker med sina lag för att spela handboll och umgås en helg. Vi åkte till Enköping

För mig var det kul att vara med i och med att både Axl och Leo var där samtidigt. Killarna och tjejerna i Axls årskull var coacher åt de yngre. De delades upp i mixade lag både i ålder och kön. Leo fick Jonas som coach. Det var helt ok för han lät Leo spela nonstop med hänvisning till att Leo både är bra och vänsterhänt.

Det var hårdförläggning som gällde. Dvs vi sov i en skolsal. Jag hade lånat två gummimadrasser av Filips pappa Dick. En hade pyspunka. När jag upptäckte det (mitt i natten) så fick Leo den i och med att han väger mindre. Som tur var hade jag garderat oss med två vanliga liggunderlag så vi klarade oss bra.

Leo har krypit ner i sin sovsäck. Min plats är bredvid honom. Mitt i natten väcks vi av ett larm i skolan. Vi väcker alla killarna, ställer upp dem i korridoren för en ordnad evakuering när väktare kommer och säger att det inte är något brandlarm. Vi somnar om.

Felicia, en av våra två unga tränare leker med killarna.

Klockan 07.30 frukost. 08.00 första träningspasset.

Axl som coach för sitt lag. Nu såg jag inte alla coacherna i arbete men av de jag såg så imponerade Max mest på mig. Oavsett om det gäller fotboll, handboll eller annat så går det att se när ett lag värmer upp hur duktiga de är. Max lag värmde upp bästa och det var helt och hållet hans förtjänst. Tyvärr fick Leo aldrig möta Axls lag. Det hade varit kul.

Grabbarna i familjen samlade samt Alex, Edvard och i bakgrunden Frippe. Axl såg jag och Leo knappt skymten av. Han var inte så pigg på att jag skulle hänga med till Enköping. På söndagens morgon gick jag för att leta efter honom och fann en kille med helt oanade talanger.

Det skall vi utnyttja hemma...

Arga leken!

Fiskefäng på Östergarn

Ny stuga, nytt fiskeläge. Denna gång Herrvik ute på Östergarn. Till skillnad mot Gnisvärd kändes det här inte riktigt som om det bästa redan hänt. Moderna fiskebåtar låg i hamnen och gick ut till och från för att skörda. Hamnkorgen gick för fullt osv.

Naturen, om man nu gillar det, är här grymt vacker. Klippor, kalksten, klintar och fårskit.

Leo har blivit en inbiten fiskare. Innan semestern var han och fiskade hemmavid i en liten insjö. Där lyckades han på mete få upp en snorgärs samt ytterligare en fisk av okänd härkomst. Det blev starten på Leos karriär som inbiten fiskare.

Problemet är att han inte vill fiska ensam så jag fick hänga på. Trots att vi testade av olika typer av drag och fiskeplatser så lyckades vi inte få upp en enda ynka fisk.

Det här var en av de vackrare platsernas. Kallas Kuppen och ligger några minuters promenad från Herrvik. Inte heller här fick vi någon fisk. När Leo fiskade så passade jag och Axl på att köra 600 meters intervaller tills vi kroknade. Fem intervaller kom vi upp i.

Självklart bjöds det också på sol och bad, Sandviken. Ljugarn och Katthammarsvik var de stränder vi besökte.

Strandlejon

Strandlejon och puffpingla

När Axl längtade efter sin dator så spenderade Leo och Felicia tiden med att fånga spigg med händerna. Och det gjorde de bra

Delar av familjen chillar i Ljugarn. Sista dagen stod Vattenlandet och Villa Villekulla på programmet. Tjejerna satsade på Pippi och jag med boysen badade.

Stilsstudie på Axl i full fart. Oavsett hur fina stränderna är, hur rent vattnet är osv... så kan de aldrig konkurrera med en bra simbassäng och en rejäl rutschkana. Det kan påpekas att jag vågar inte sätta mig i de kanor som grabbarna kör.