Dop x 4 i Rättvik!

Felicia och jag åkte upp till Grim och Stina i Rättvik för att delta i dopet av lilla Emil. Men det visade sig vara fler som skulle döpas.

Men först hem till Grim och Stina för att träffa dem och grabbarna

                                                Grim och Emil. Notera att han har blå ögon.

                                            Felicia blev snabbt en favorit. Här med Ilon. 

Jag och Felicia blev satta att passa kidsen medan Grim och Stina skull fixa i bystugan där middagen senare skulle serveras. Isak tog direkt fram ett pussel.

Under tiden dök Vidar och Rind upp i sällskap med Lillis och Adrian. Därefter direkt till kyrkan.

Rind som var utsedd till gudfar åt Isak var inte döpt och då kan man heller inte bli gudfar. Det var snabbt avhjälpt genom att först döpa Rind. Jag tyckte prästen var toppen men när jag sa det till Felicia tyckte hon snarare att prästen var flummig. Vår olika uppfattningar kan vara en generationsfråga. Jag tyckte han var chosefri och gjorde hela akten närvarande genom att till exempel bjuda upp alla barnen i kyrkan upp till själva ceremonin. Efter dopen gick jag in i sakristian och berömde honom för ett bra jobb. Jag märkte att han blev glad.

Isak döps till Isak

Ilon till just Ilon

Emil döps till Emil tillsammans med Stinas syster som är gudmor

Under middagen hängde det här gänget.

Dagens sånginsats stod den här trion för.

Stinas syster, mamma och i bakgrunden pappa.

Tyra, Assar, Adrian, Lillis, Henning och Ellen

Det var väldigt kul att träffa Lillis igen.  Det var flera år sedan vi sågs sist och det får inte gå lika länge igen. I knät Tyra.

Tillbaka efter dop och middag var det paketöppning. För Isak och Ilor var det som en liten julafton. Innan vi gick och och la oss gjorde Stina och Grim i ordning en deg så vi skulle få nybakat bröd på morgonen.

Men innan dess var det kittelfest med Felicia.

På morgonen möts jag av en brasa, nybakat bröd, ninjor och vasaloppsstarten.

Jag kunde se upplösningen av de sista två milen på vasaloppet under tågresan hem.

 Vi fryser...

Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma. Det stämmer denna vinter. Det lär vara den kallaste januari och möjligen februari under 2000-talet. Huset står inte riktigt pall för lång ihållande kyla och det har varit och är kallt inomhus. Vi fryser!

Huset fryser

Gatan fryser

Trädgården fryser

Hundgården fryser

Grillen på altanen fryser

Paviljongen fryser

Felica fryser

Vi tänder en brasa

Och i morgon åker Felicia till Åre och kommer frysa där också.

Ryggbiff, pommes och bea när Axl fyller år!

Morfar Staffan tog för några år sedan med oss till en liten restaurang på östra Söder som inte ser mycket ut för världen - Södergruvan. Det har visat sig vara en liten pärla som vi besökt många gånger och när kidsen själva väljer var de vill fira födelsedag så är det många gånger det stället vi hamnar på. 

Nu fyllde Axl 29 och vi besökte återigen Södergruvan. Enligt Tripadvisor har Södergruvan utmärkt mat och personlig mycket sympatiskt betjäning i form av ägaren Bekir. Han är fantastisk. Helt ensam agerar han värd, kock, inköpare, servitör, städare, bartender med mera. Personlig och sympatisk betjäning skriver jag under på.  Under den här svinkalla söndagskvällen fanns det inga andra gäster än vårt sällskap. Ryggbiff, pommes och bea är ofta favoriten hos oss.

Efter middagen. Snus och mobiler på bordet

Axl med Bekir och Gustav i hörnet

En glad Malin som är Leos flickvän

Leo som i sin tur är Malins pojkvän.

Felicia som fyllt arton och precis dragit i sig sin första bira på Södergruvan.

Jimmy och Mathea.

Vi avslutar med en bild tio år tidigare när Axl fyllde 18 och proteinet intogs på Texas Longhorn vid Hornstull och det stora tårtbråket:-)

vänner från förr

Cecilia plus vi andra i familjen var bjudna till Fågelbro ute på Värmdö för en sammankomst med fyra av hennes kompisar från förr. Fågelbro är väldigt speciellt boende. Det är beläget strax intill Fågelbro Country Club med tillhörande golfbana. Golfbilar ingår inte men var och varannan verkade ha en. Ett spatiöst boende mitt ute på landsbygden.

Cecilias kompis från högstadiet

 Det blev en väldigt trevlig eftermiddag med grill, bad och mer. Jag misstänker att de fem högstadiekompisarna inte har träffats så ofta de senaste tjugoåren?

Fågelbro - ett amerikanskt sätt att skapa ett boende för likartade bostadsrättsägare

Självklart tar man golfbilden 150 meter till fotbollsplanen

Leo fick en mycket, mycket lång tur när vår värd, Scott, körde båten.

Partille Cup del 2

...Så hittade jag och Flisan en alldeles fantastisk lekpark i Slottsskogen med en väldigt spännande slänggunga.

Det här är den bästa lekpark jag varit på. Flisan ville gå hit hela tiden. En dag var vi här vid två olika tillfällen.

På Heden fortsatte kamperna oavbrutet. Silving laddar upp inför mötet med det Kroatiska laget.

Felicia och jag hade passerat en liten creperia flera gånger. Varje gång försökte jag övertala Felicia att beställe en åt henne. Men hon vägrade tills sista dagen. Då provade hon en efterrättscrepe. Bland det godaste hon ätit. Pannkaka i lyxformat.

Förlust i semi men viken insats. Delad trea i världen. Det är få svenska handbollsungdomar som får möjligheten att uppleva det Leo fick uppleva här.  En fantastisk turnering med en lika fantastisk prestation av Leos Silving Troja.

Bästa Nordiska lag i Partille Cup 2013!

Varken jag, Axl eller Leo hade varit i Partille tidigare. Nu var det dags för Leo och jag och Flisan åkte dit några dagar senare. Axl måste spela där nästa år. Hur stort som helst.

Partille Cup är en stor cup med massor av lag från olika nationer representerade. I Leos grupp var det 29 svenska lag och 31 utländska från hela världen.

Leo åkte ner med Limpan, Jocke och Elsa. De hade hårdförläggning med resten av laget i en skolsal utanför Göteborg. Det är svårt att beskriva hur stort Partille är. Ungdomslagen som vinner benämns som världsmästare. I Leos grupp fanns lag från Sverige, Färöarna, Ryssland, Danmark och Tjeckien. Det fanns också lag från Egypten, Taiwan, Nigera och från hela Europa så klart
Alla matcher spelar på Hedens konstgräs i centrala Göteborg. Leo åkte ner och började vinna matcher i sitt gruppspel. Matts från Silving ringde och frågade om jag och Flisan vill åker ner några dagar senare med honom. Lite efter tre på natten kom Matts. Jag väckte Felica, slängde in våra saker i bilen och sedan for vi iväg. Det gällde att hinna ner till 08.30 då Silving skulle möta Ultras från Ryssland.

Felcia fick en kudde med sig men sov inte många timmar

Matts körde på kanske lite väl fort på ett avsnitt utanför Linköping

Polis, polis, potatismos. Vi körde 13 km/h för fort på en 110 väg då vi runt fyra på morgonen ensamma på vägen.

Leos lag gik som tåget, vann sin grupp och gick direkt till A-slutspel och åttondelsfinal. Elsa blev unik för att ha spelat en semifinal i ett pojklag.

Vi vann åttondelen och vi vann kvartfinalen. Det började lukta succé. I den ena semifinalen ställdes leos lag mot RC Zagreb från Kroatien. I den andra semifinalen ställdes ett lag från Taiwan mot ett lag från Egypten.

Nu var det inte bara handboll. Det fanns mängder av saker att göra som att t ex se hur det känns att spela handboll som rullstolsbunden.

Leo träffade vi varje dag på Heden annars höll jag och Felicia i hop. Från vandrarhemmet vi bodde på till heden var det ca 3,5 km. Den sträckan gick Felicia varje dag, ibland två gånger. Flisan är hur stark som helst.

Felicia tjatade på mig om att hon ville ha en handboll. Jag försökte övertala henne att i stället köpa en rosa tröja med Partille Cup-tryck på. Så blev det inte.

Leo gick på Liseberg med hela laget. Titta på bilden så ser ni honom skrika för full hals längst fram.

När Leo körde på med värsta värsta sakerna på Liseberg så...